Have yourself a merry kiwi christmas

Min jul i Nya Zeeland inleddes med att hela familjen gick till mässa i katolska kyrkan på julaftons kväll…2013-12-24 07.16… där det spelades upp en julpjäs med ett livs levande Jesus-barn!2013-12-24 21.09På juldagens morgon hade tomten tyckt att jag varit snäll under året och fyllt min julstrumpa med en massa fina grejer.2013-12-24 22.20Vi skålade in julen med champagne till frukost, inte så illa!2013-12-24 21.10Paket i mängder…2013-12-24 23.13… men de öppnades snart i en rasande fart av fyra ivriga ungar!2013-12-25 03.40Lite senare droppade hela tjocka släkten in för julkalas. Det serverades färska skaldjur, varmrökt lax, vitlöksbröd, sötpotatissallad, fylld kalkon, julskinka som tillagats på barbequen, ”Swedish meatballs” (vanliga köttbullar) och ”Swedish eggs” (ägghalvor med citronmaonäs, räkor och dill)  som jag stod för och en massa annat och till efterrätt bjöds det på tryffle, marshmallowsemifredo, fruktsallad, chokladmousse och ”Swedisg rice pudding” (risgrynsgröt som blev så uppskattad att jag fick laga två omgångar och dela ut recept innan folk åkte hem?). Mat i alla former och i otroliga mängder andra ord! Gissa vad vi kommer äta i en vecka här hemma?2013-12-25 07.26På kvällen var barnen duktigt trötta och slappade framför en film innan det blev en tidigt läggning. En annorlunda juldag som mest kändes som en stor kräftskiva med presenter, typ. Kiwijulen är mer avsläppnad än den svenska, traditionsbundna. Här firar man inte bara jul med familjen utan också vänner och grannar och kanske till och med på stranden och det är liksom inget konstigt med det. Det gillar jag!

Annandagen tillbringade barnen med att bygga lego, flyga drake och testa alla andra julklappar tills de storknade. Jag har mest flängt runt och försökt packa ihop mig inför helgens äventyr. Jag och Evelina ska nämligen till Rythm & Vines Festival i Gisborne över nyår och det ska bli SÅHÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄR ROLIGT! Vi hörs någon gång i nästa vecka!

 

Blandade känslor

135232959_full,r,470x470_large_large

Det är kvällen före julafton här i Nya Zeeland och jag finner det omöjligt att komma till ro. Det är för många tankar på en och samma gång. Så mycket som sker, så mycket jag måste registrera på näthinnan och omformatera till något som min hjärna kan förstå och tolka. De senaste veckorna har verkligen varit omtumlande. Ömsom ren och skär lycka, ömsom total hopplöshet och ett starkt ifrågasättande över vad jag gör med mitt liv. Jag antar att verkligheten äntligen har börjat sjunka in för mig nu. Att det är såhär mitt liv ser ut och kommer att se ut ett bra tag framöver. Jag vet inte riktigt hur jag ska förhålla mig till det. Min hjärna är splittrad, den for iväg i tusen olika riktningar, och kvar står jag med alla känslor i min hand och tror att bröstet snart ska sprängas om jag inte kan få någon rätsida på tillvaron.

På något sätt känns det som om jag har glömt bort vem jag själv är de senaste månaderna i jakten på att passa in i ett land där allt är annorlunda. Märkligt, jag som flög över oceaner i tron om att jag skulle finna mig själv här.

Är det detta som kallas kulturkrock?

Swedish Christmas Party

Helgen har tillbringats i Grey Lynn hemma hos Eve. Jag körde dit på fredag kväll och tillsammans såg vi Catching Fire på bio. Som jag har längtat, och upplevelsen gjorde mig inte besviken. På lördagen sov vi ut, käkade långfrukost i soffan och tittade på The Help, innan det var dags att börja julstöka inför kvällens svenska julkalas!2013-12-21 03.59Eve gjorde riktigt snygga paket av knäck och annat julgodis.2013-12-21 07.49
Janssons frestelse och köttbullar…2013-12-21 04.55

… och skinka med senapsgriljering såklart lagades till där i Eves vackra kök till ljudet av svensk julmusik på Spotify.2013-12-21 07.48
När de andra svenska au pairerna anlände dukades julbordet upp och vi smuttade glögg med russin och mandlar som Maria hade med sig ur alldeles för stora muggar.2013-12-21 08.13
Julbocken som Eve fått skickat från sin familj hemma i Sverige gjorde sig ypperlig som bordsdekoration kvällen till ära. Vi pratade (med dialekter från Sveriges alla hörn) i oändlighet om våra upplevelser i det här landet hittils, framtidsplaner, roliga incidenter med ”våra” barn och hur konstigt det känns att veta att alla där hemma kommer fira jul precis som vanligt medan vi troligtvis aldrig kommer få uppleva något liknande igen.2013-12-21 11.55
Lite senare blev det dags för julklappsspelet och jag fick en jättefin bok om choklad med både kuriosa om denna smarrighet och recept samt ett litet smakprov! 2013-12-21 08.08

Hela gänget med svenska au pairer, Maria, Emma, Kristin, Fanny, Nathalie, jag och Evelina, som samlades för att i alla fall försöka få någon form av julstämning i landet på andra sidan jordklotet. Jag fram tills igår inte riktigt lyckats få känslan av den fridfulla förväntan som jag förknippar med julen att infinna sig här nere. Om det var lussebullarna, glöggen, skinkan, julklapparna eller det faktum att jag pratade svenska med svenska julsånger i bakgrunden en hel kväll vet jag inte. Men jag tycker vi lyckades fånga lite julstämning i alla fall. Nästa år, mina kära läsare, när jag är hemma i Sverige och har fått livserfarenhet och kommit till insikt med livet och allt det där, så kommer jag gå all in och lite till vad gäller den svenska julen, var så säker!

Första dagen på sommarlovet

20131219_120808 20131219_122042 20131219_122532Ungarna har som sagt slutat skolan nu och har sex veckors sommarlov framför sig innan allvaret börjar igen. De var rätt trötta och griniga i torsdags efter en lång termin så jag tror att de uppskattade att bara få vara igen.

Vad jag gör när jag jobbar? Tja, den här dagen åkte vi in till Silverdale Centre och köpte lite färgat papper, glitterpulver (vilket resulterade i att jag fick dammsuga golvet två gånger och i fortsättningen kommer jag inte låta barn i sexårsåldern använda glitterpulver utan tillsyn), målarfärg och annat pyssligt och sedan ägnade vi förmiddagen åt att göra julkransar av handavtryck, måla julgranar och dekorera syltburkar. Lunchen blev en picknick i hagen följt av gungande på en liten stock som föräldrarna har hängt upp i ett träd. På eftermiddagen slötittade vi (barnen, jag passade på att städa köket och vika tvätt) på film, dra ut alla böcker ur bokhyllan och leka bibliotek i vardagsrummet med en legobit till lånekort och spela basket och fotboll på gräsmattan. Både jag och barnen s

 

 

En oplanerad onsdag

I onsdags morse var Kenzie inte riktigt kry när hon vaknade så min värdmamma tog ledigt från jobbet. ”Om du vill så kan du ta ledigt idag Rebecka. Det kanske kan passa bra med tanke på att barnen slutar skolan och du jobbar mer än heldag både på torsdag och fredag?”, föreslog min värdmamma och jag var inte sen att hålla med.2013-12-17 23.52
Min lediga dag ägnade jag mig åt att terapisteka (jo, men det är superbra att laga mat eller baka när du har mycket att tänka över, jag lovar. Testa så får du se!) pannkakor till ungarnas lunch efter skolan (sista skoldagen idag så de av barnen som var friska gick bara halvdag)…2013-12-18 04.50
… Innan jag stack till stranden i Orewa för att lyssna på vågbruset, läsa en bok, käka laxsallad och färska jordgubbar, bättra på brännan med solskyddsfaktor 50 och ta en promenad barfota med kameran (hallå på dig, var har du hållit hus den senaste månaden?) i högsta hugg.2013-12-18 05.04Just det här eftermiddagen var jag så väldigt glad över att bara få finnas till.

Skolavslutning på Dairy Flat School

20131217_181037I tisdags kväll var det dags för alla föräldrar, släkt och vänner (och au pairer?) att samlas i Dairy Flat Schools aula för att ta del av vad eleverna gjort under terminen. Barnen sjöng ”Christmas in the Summertime”, husbandet spelade, en man som seglat jorden runt höll tal, diplom och pokaler delades ut… ungefär som i Sverige då, med undantag för temperaturskillnaden på en sisådär tjuo grader.

Det där med diplom och pokaler som skulle delas ut i det oändliga fann jag en smula märkligt. Det verkar vara en väldigt vanlig inställning från både föräldrar, elever och lärare här att när det kommer till att göra bra ifrån sig i skolan så betyder de där diplomen och pokalerna allt. Om du inte lyckas erhålla något sådant är du lite ”mindre” värd och anses inte vara lika duktig som de fåtal som får särskilda utmärkelser. Detta fenomen finns väl i Sverige också, och det är bra på sitt sätt att elever har något att kämpa för, men när det sätts en sådan press på barn i lägre grundskoleåldern så tror jag att alla dessa diplom och pokaler mer stjälper än hjälper…

Efteråt traskade vi alla ut i solskenet igen (tack gode gud för lite kvällsbris!) med ungar som var stolta och förväntasfulla inför morgondagen (sista skoldagen!).20131217_182602Harri var väl måttligt road över att behöva sitts still i sin mammas knä i nästan två timmar. Vilken tur att han fick låna hennes solbrillor att leka tittut med mig och min mobilkamera en liten stund!

Surfing och Christmas in the park

20131214_12442720131214_151618

I lördags vankades det surfinglektion för mig, Lina, Caroline och tre andra supertrevliga au pairer i Piha, en strand väst om Auckland som är berömd för sina fina surfvågor. På med våtdräkter, snabb genomgång från instruktören om vikten av att sätta fötterna rätt på brädan och sedan var det bara att hoppa i plurret!

Och åh, vilken härlig, underbar känsla att lyckas stå kvar på surfingbrädan och känna hur den rör sig efter din minsta viktförskjutning är en oslagbar upplevelse. Det är vill jag göra om och om igen! Vilken tur att jag har flera månader på mig att lära mig surfa ordentligt innan jag åker hem till Sverige igen, för detta är något jag verkligen vill få grepp om på riktigt. Att kroppen har värkt överallt i två dygn nu, är en annan femma…

20131214_20570620131214_215548

På kvällen åkte vi in till centrum för att delta i Christmas in the park, en mycket populär utomhuskonsert där folk tar med filtar och slår sig ner i gräset och lyssnar på julmusik framförd av Nya Zeeländska artister (vilket innebar att vi inte kände till någon av dem). Lite senare mötte jag upp Betty, en annan au pair som jag fick skjuts med hem. Vi häpnades av de otroliga fyrverkerierna som avslutade hela konserten, innan vi begav oss hem mot Silverdale igen,

En fantastiskt bra dag som följdes av en spektakulär kväll. Ibland måste jag nypa mig i armen för att se om jag drömmer, men då slår det mig; drömmen är min verklighet nu

Söndag 15 december

I morse vaknade jag och kände mig underligt matt i kroppen. Jag rullade över på sidan för att greppa telefonen och den knivvassa smärtan som spred sig ÖVERALLT i alla lemmar vittnade om att mina nervsynapser i alla fall fungerade ypperligt även om resten av kroppen tydligt talade om att idag vill vi stanna i sängen och inte röra oss en millimeter. Vadan detta? Just det ja, jag surfade (inlägg om denna underbara aktivitet kommer upp i morgon!) igår. Jahopp. Nu vet jag i alla fall att jag har muskler på ställen jag inte visste fanns.

Nåväl, som alltid så är träningsvärk värst i början och efter ett skypesamtal med föräldrar och vänner hemma i Sverige så kände jag mig något sånär kapabel att sätta mina stackars hamstrings i rörelse igen. Söndagar betyder storhandling i mataffären Pack n’Save i Silverdale för familjen Coggins och idag hängde jag på

.20131215_123927

Mckenzie sken som en sol för att hon fick följa med och handla (härligt med ungar som blir glada för det lilla i världen)!20131215_123841Ordning och reda, pengar på fredá. Min värdmamma har koll på veckans förbrukning av matvaror hon!

Jag hittade grejer jag med; solkräm (faktor 30 som jag köpte fört är alldeles för mesigt, här i NZ kör vi hardcore med minst 50+ för att undvika se ut som wokade räkor under sommaren) och diverse småplock till en strandpicknick i Orewa som jag haftigt och lustigt blev inbjuden till sent igår kväll.

 

20131215_18220520131215_185216

 

Hav, vågbrus (nej, jag nämnder inte stranden för jag HATAR sand eftersom dessa förjordade små korn sätter sig överallt och blåser in i munnen och… USCH!), gott käk, schyssta au pair-brudar, samtal om livet i stort och smått  – ett lyckat recept för en strålande decemberkväll. Nu pockar sängen på min uppmärksamhet. Ha det!

 

Nu har vi jul, här i vårt hus…

… not. Julstämningen kan helt enkelt inte infinna sig hos mig när det är tettiofem grader varmt och stekande sol utomhus.

Men i veckan har jag och barnen bakat svenska julfavoriter i alla fall, med mycket bra resultat! Att det var mjöl i hela köket efteråt behöver vi ju inte nämna för någon (läs mina värdföräldrar)…

20131211_115336 20131211_172017 20131213_162038 Barnen hade aldrig hört talas om lussekatter förut (och de tyckte nog i ärlighetens namn inte att de var så goda heller…) men pepparkakor finns i Nya Zeeland också, dock var det första gången de själva fick testa på att kavla ut deg (och äta den… mest äta faktiskt) och trycka ut sina egna pepparkaksfigurer. 20131213_170917

 

Idag längtar jag hem

lucia-600Natten går tunga fjät, runt gård och stuva.
Kring jord som sol’n förgät, skuggorna ruva.
Då i vårt mörka hus, stiger med tända ljus,
Sankta Lucia, Sankta Lucia.

Natten var stor och stum. Nu, hör, det svingar
i alla tysta rum, sus som av vingar.
Se, på vår tröskel står, vitklädd med ljus i hår,
Sankta Lucia, Sankta Lucia.

Mörkret skall flykta snart, ur jordens dalar.
Så hon ett underbart ord till oss talar.
Dagen skall åter ny, stiga ur rosig sky,
Sankta Lucia, Sankta Lucia.

Lucia_procession

Det är något speciellt med luciadagen. Alla ljus, förväntan inför vad som komma skall (julafton), hopp om framtiden. Den här dagen finns inget mörker, ingen misär. Bara julsånger i de renaste stämmor och tusentals ljuslågor. Och massvis med lussekatter. Lucia är min absoluta favorithögtid. Ja, jag tycker nog bättre om lucia än julafton.  

Idag önskar jag att jag kunde sätta mig på ett expressplan hem till Sverige, gå till närmaste kyrka, slå mig ner på en av de bakre bänkraderna och bara suga in stämningen. Nu får jag hålla mig till luciamorgon på SVTplay i trettiograders värme istället. Det är väl inte fy skam det heller, men någon vidare julstämning, det blir det inte.